Terpentin har traditionellt sett framställt från olika trädslag. Då terpentin är ny så ser den ut som en genomskinlig vätska och den har en skarp doft som man inte kan missta sig på. Då terpentin åldras så blir den mer gulaktig i färgen men lukten sitter i. Då man först började tillverka terpentin från de terpener som finns i trädslag så gjorde man detta genom att destillera kåda. Idag tar man fram terpener för att producera terpentin av de restprodukter som uppstår då man tillverkar pappersmassa.

Olika trädslag har olika slags terpener och man kan inte få högkvalitativ terpentin från vartenda träd. Det bästa terpentinet kommer från gran och tall som vi ju har gott om i Sverige. Terpentin är huvudsakligen sammansatt av a-pinen, b-pinen och 3-karen. Terpentin från olika länder skiljer sig på så vis att dessa beståndsdelar har lite olika storlek. Indisk terpentin innehåller en stor andel 3-karen medan fransk terpentin knappast har någon 3-karen. Svensk terpentin innehåller mindre a- och b-pinen än till exempel amerikansk terpentin.

Användningsområden för terpentin

De flesta känner nog till att man kan använda terpentin för att späda ut färg med. Då man till exempel målar ett hus så är det mycket vanligt att det på burken står att man ska späda färgen med några procent terpentin för vissa strykningar. Det här gör man för att färgen ska få ett bättre fäste. Man ska också komma ihåg att det kan bli ganska tungt att stryka färg på stora ytor utan att späda den. Även om man rent praktisk inte behöver terpentin för själva fästningen så kan man alltså välja att späda med terpentin för att orka med måleriet.

Då man använder sig av terpentin för att späda färg till konst så handlar det mer om att man vill tunna ut färgen, utan att mista kvalitet och fäste på duken. Terpentin är vanligt förekommande för den som målar med oljefärger, men ett gott tips är att låta bli att ställa sina penslar i terpentin för att lösa upp färgen. Då terpentinet bli gammalt så får man nämligen ofta en sörja av färg och oxiderad terpentin som istället skadar penslarna. Om man väljer att jobba med linoljefärg så kan man lika gärna tvätta penslarna i vatten och diskmedel.

Olika typer av terpentin

Det finns olika typer av terpentin och det som skiljer dem åt är sammansättningen av de huvudsakliga beståndsdelarna. Terpentinet fungerar likadant och doften förblir den samma, men du kan ändå se olika namn på terpentin som till exempel Venetiansk terpentin, Fransk terpentin, Svensk terpentin och Amerikansk terpentin. På Ottoson färg tillverkar och säljer vi Balsamterpentin som framställs genom att man destillerar med vattenånga och det är inte så allergiframkallande som många andra terpentiner kan vara. Svensk terpentin är terpentin som framställts ur svenska trädslag. Vår terpentin på Ottonsson färg framställs av tallkåda. Det terpentin som du finner i butiken är dock oftast ett så kallat mineralterpentin som man framställt från petroleum. Ett exempel på den här typen av terpentin är lacknafta.

Terpentin och hälsa

Terpentin klassas som farligt avfall och därför måste man vara noga med att sortera förbrukade terpentinprodukter på rätt sätt. Terpener är kända för att vara cancerogena så man ska inte låta sig luras av att terpentin kommer från naturen och tro att detta betyder att det inte är farligt att använda! Om man vill göra sig av med gammal terpentin så ska man lämna in den till en återvinningscentral.

Vår terpentin

100% vegetabilisk tallkådterpentin. För spädning av linoljefärg, linolja, trätjära, rengöring av penslar med mera.